Vila är inte detsamma som avkoppling

Har du någonsin upplevt vägledd avslappning och stillhet? Det är en behaglig känsla, inte sant? Men ibland kan avslappning och stillhet vara stressande. Att ligga stilla kan framkalla frustration, och att vara tyst kan kännas påfrestande.

Vad händer om vi närmar oss det på ett annorlunda sätt? Genom att använda medvetna rörelser kan vi skapa närvaro och samtidigt uppnå stillhet inom oss. Förkroppsligad kognition är det språk som uttrycker sig genom våra känslor. När vi når ett tillstånd av vila och lugn får vi tillgång till vår inre visdom, vår naturliga ritning, och börjar beskriva detta språk inifrån.

Även utan kunskap om de olika strukturerna i vår kropp eller vetenskapen om reglering av nervsystemet kan vi uppleva följande: ”mjuk kropp”, ”känsla av lätthet”, ”upptäcka det som känns lätt” och ”uppnå frihet”. Vi låter orden som ”komma till tystnad”, ”upptäcka inre lätthet”, ”mjuka”, ”närma sig”, ”omhulda”, ”släppa taget”, ”vila” och ”hitta det som känns bra” uppstå.

Ord som ”slappna av” eller ”stillhet” antyder ofta orörlighet. När kroppen befinner sig i ett tillstånd av inaktivitet kan det leda till ansträngning eller till och med hjärtklappning hos vissa individer. Vi kan undvika detta genom att delta i kroppens självreglerande process.

Jag uppskattar verkligen orden ”vila” och ”tystnad”. ”Ta en stund att pausa och vila”. Att tillåta denna stund att ta sin plats utan att förbjuda tankar eller rörelser. Vila innebär att ta en paus från fysisk eller känslomässig stress så att kroppens naturliga återhämtningsprocess kan äga rum.

Ta en stund att vila, en stund att komma till tystnad, och sedan tillåt rörelser att uppstå. På så vis får vi tillgång till kroppens självreglerande förmåga att läka genom rörelse, där rörelserna är lätta.